Nu börjar det falla på plats. Nu har jag inte bara grabbarna här runt knutarna utan idag kom även syster och M hit till oss. Vi har suttit under en stor gran på vår barndomsgräsmatta och pratat, rullat i gräset, skrattat med barnen och våra föräldrar. En familj i tre generationer samlad för att vi vill och för att vi har varann.
Solen har värmt på riktigt i flera dagar nu och idag blev strandlivet äntligen verklighet. Lekte och plaskade med barnen på stranden idag under Folkhälsans ledning och ikväll fortsatte vi i alldeles egen regi. Sakta simmade syster och jag ut i det lugna, blanka havet bredvid varandra tillsammans. Såsom jag också gjort med både min mormor och mamma.
Sommarkvällarna har blivit ljumma och myggen är närmast obefintliga. Vackra kvällar har nu avverkats på terassen, på gräsmattan och i studsmattan. Ljuset, stillheten, fågelkvitter och sköna samtal gör just nu denna tid till den allra bästa på hela året. Jag tankar, laddar, njuter och försöker konservera i min kropp inför kommande tider. Jag fyller helt enkelt på förråden med systersällskap, underbart grabbgos, solstrålar, värme, ljus och allt det där som för mig känns viktigt och på riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar