lördag 30 juni 2012

fredag 29 juni 2012

Ikväll

En skön kvällspromenad för mig och Wilmer cyklandes brevid avslutade dagen. Mellan halv åtta och halv tio slingrade vi fram längs krokiga, lummiga grusvägar. Hundflokorna är högre än oss och det doftar sommar. Nere vid småbåtshamnen tittade vi på stora fiskmåsar och pausade en stund. Någon enstaka regndroppe föll och vi fortsatte längs vägarna. Vi funderade på sniglar, gamla hus och nya hus och lite till. Sunnanvinden blåser hårt.

torsdag 28 juni 2012

Gårdagens (miss)lyckade shopping

Planen var att göra en massa fina reafynd. Och så den där klänningen då, som jag sökte efter redan i mars. Jag har nog helt och hållet tappat stinget och känslan för shopping. Affärerna är fyllda till bredden med kläder i alla de färger och former och det skulle ju bara vara att välja och vraka. Men fyy så svårt... jag tittar, tummar, ummar och hummar, men kommer inte längre än så. Det känns som att jag inte längre alls har någon koll på vad jag tycker om, vad jag vill ha och vad är min stil egentligen... om jag nu någonsin har haft någon?

I mer eller mindre panik över att måste åka hem tomhänt, slet jag åt mig några plagg och pustade ut. I bilen hem uttalade jag flertalet gånger att jag åker inte till Vasa för att shoppa kläder en gång till, nej nej! Blir ju bara trött och besviken. Men vart skall jag åka då? Seinäjoki nästa gång då kanske?

Nåja, väl hemma när jag sorterat fram hafset ur påsarna så får jag väl vara rätt nöjd iallafall. Färgskalan passar väl ändå överens med det jag tror jag tycker om och passar i. Och så fick ju lillstumpan lite nya sommar-accessoarer också.



Minst och sötast!

tisdag 26 juni 2012

Sex månader idag

Tänk att det redan gått ett halvår sedan du kom till oss! Förstår inte vart tiden rinner iväg. Grattis Tilde!



Riktigt så här glad är fröken inte just idag, men det var hon på midsommarafton med mammas gamla klänning och allt.




måndag 25 juni 2012

Midsommarens plus och minus

Jag och resten av familjen har överlevt, trots tystnaden här.
Helgen i plus och minus
+
Solen
Modiga vänner
Lime och tequila marinerad kyckling
Björnen sover
Nattligt samtal med drömprinsen
Tufftuff båten vår
Sill, strömming, gravad lax och rökt sik
Irish coffee
Födelsedagskalas
Vackra blommor

-
De sjukliga barnen. Torsdagskvällens trollformler lyckades inte helt befria oss från hostattacker, variga ögon och hängade snor.
Ett tag trodde jag allvarligt att både mannen och jag helt tappat förståndet
Myggorna
Den envise matstrejkaren
Min glömska som håller på att uppnå orimliga mått

Mer plus än minus är nog slutresultatet iallafall. Fint väder, mycket god mat och sällskap av familj och vänner!


torsdag 21 juni 2012

Midsommarmagi

Medans de hostande, snörvlande och ögoninflammerade barnen sover en stund försöker jag snabbt och effektivt skapa lite midsommarkänsla... åtminstone på terassen!







Vill ju så gärna få sitta där imorgonkväll och äta grillat, nypotatis och jordgubbar med vännerna! Vill också få dansa kring midsommarstången, plocka sju sorters blommor och drömma om prinsar i den ljusa natten!

Ikväll skall den förbaskade förkylningen drivas ut ur vårt hus! Är det någon som har några magiska formler? Jag tänkte börja att försöka med diverse skurmedel, doftande liljekonvaljer och syrener och kanske någon spray med Raid-flaskan.


Så här fin blev förresten stengången när mannen fick slutföra projektet!

tisdag 19 juni 2012

Oskyldigt små

Det är förfärligt, skrämmande och gör ont i ett moders hjärta. Frågorna de flesta ställer sig är, hur kan man och varför? Finns det några svar på dessa frågor som skulle tillfredsställa våra förvirrade hjärnor och hjärtan?

En pappa och hans tre små barn hittas skjutna till döds. Verkligheten överträffar ständigt fiktionen. Oberoende vem som utfört dådet, om det är pappan, mamman eller någon annan så är det en människa som måste må mycket mycket dåligt. Att ha perioder när man är psykiskt svagare och har svackor i sitt välmående är en naturlig del av livet för de allra flesta. Alla drabbas någon gång av olika kriser i livet. Det kan vara alltifrån dödsfall, relationsproblem, hälsobekymmer, ekonomiska svårigheter till arbetsrelaterade frågor som kastar omkull ens tillvaro och gör att man tappar fotfästet och kontrollen.

Det är inte obegripligt för mig att förstå. Att vi människor inte orkar vara starka, duktiga och självständiga till den milda grad hela tiden. Det är inte obegripligt att livet ibland är riktigt riktigt svårt och att man själv inte vet vad man skall göra för att orka överleva. När och om jag psykiskt befinner mig i en sådan situation hoppas jag att jag har någon att prata med och förstår att prata med någon. Man måste våga prata om det svåraste som finns också, mörka tankar och känslor. De finländska männen pratar ju kanske inte så mycket känslor, så alla vi mammor med pojkar - Prata känslor! -

En kväll som denna tittar jag på mina sovande två och hjärtat hoppar några extra slag. Tack för att ni är här och vi mår bra.


måndag 18 juni 2012

Sommarslappa är vår grej

Eftersom solen och värmen fortsatte glädja oss här hemma på vår gård idag så har vi fortsatt med det vi är allra bäst på. Och vad är då det? Joo, att slappa! Mysa med kaffekoppen på trappan i morgonsolen, hänga vid sandlådan och läsa lite roman med ett öga och intresserat hålla koll på trafiken i sandlådan med andra ögat, slänga sig ner på en madrass på terassen och prata med den sötaste tösen vi känner!



Såna här dagar uppskattar man extra mycket tiden hemma med de små barnen. Att vi får vara tillsammans och njuta av sol och sommar utan att behöva stressas av en massa måsten. Och är vädret det samma imorgon så fortsätter vi på samma linje. Tråkigare saker kan man göra i tråkigare väder. 

söndag 17 juni 2012

Frånkopplad avkoppling

Styrde kosan mot favoritplatsen på Södra Björkön här utanför på torsdagskvällen och idag återvände vi till fastlandet och civilisationen igen. Utan rinnande vatten, elektricitet och andra nymodigheter har vi mått som kungligheter i naturriket. Gräsröjning, målarböcker, fiske, snickeri, fågelskådning och massor med annat pyssel har sysselsatt oss dagarna långa. Vi har ätit alldeles färsk sik i repriser, både glödad och kokt. De ljusa nätterna gav mig till och med möjlighet att läsa in på småtimmarna när resten av gänget slocknat. 

Att sitta där vid en sprakande brasa och blicka ut över vattnet, dimman, fåglarna och stillheten ger mig frid i själen. Just då är livet enkelt att leva.

onsdag 13 juni 2012

Kvinnspring

Runtom på flera av de bloggar jag följer har det handlat rätt mycket om löpning, träning etc. på sista tiden. Känner absolut att jag blir inspirerad av alla som springer, hittar rytmen och kan njuta av det också. Men att omsätta inspiration till praktik är dock tydligen betydligt svårare än att slösurfa runt och låta sig inspireras i det oändliga.

Men kanske efter ikväll... Jag och många fler tar oss an NiceRun i Vasa ikväll, för mig antagligen i promenadfart, men kanske synen av alla kvinnor med löpsteg ger den där sista kicken för att snöra på sig skorna och sätta fart längs vägarna här hemma då också.

Och om inte, så skall jag i varje fall njuta till fullo av sällskapet och picnicen.


Lite Good Feeling på de så!

söndag 10 juni 2012

Vid havet

Här har jag bott, i samma lilla by vid samma underbara hav, mer eller mindre hela mitt 30-åriga liv. Det är nog just litenheten och havet som tilltalar mig allra mest och människorna förståss. Jag har aldrig direkt längtat härifrån utan alltid känt att det är här jag hör hemma. Det kan vara intressant och spännande och göra utflykter till andra platser men skönast är det alltid att komma hem, känna sig trygg och andas in havsluften i sina lungor igen.

fredag 8 juni 2012

När det bara kryper och kliar över hela kroppen.

Jag hittade en fästing som krälade sig fram på mitt ben tidigare idag och nu känns det förståss som att jag skulle ha ett tiotal till som huserar på min kropp. Jag har granskat barnen in på bara skinnet och i varje hudveck för att känna mig säker vad det gäller dem. Jag är nog förtjust i sommaren men kunde helt klart vara utan dessa småkryp.

onsdag 6 juni 2012

Flera saker på hjärtat och förbaskat sjuk i munnen

Inte några som helst bilder av långa sandstränder, blånande hav och solheta dagar gick att framkalla bakom ögonlocken under dagens session i tandläkarstolen. Det blev att åka hem med en tand mindre i munnen och en hel hop med visdom tror jag också lämnade dit, och den ville absolut inte släppa taget den visdomstanden. Nu medicinerar jag med penicillin och värkmedicin för slippa infektion och outhärdlig värk.

Men hej och hopp, flaggan i topp! It's a magic number, bloggens besökarantal har idag passerat 10000! Det trodde jag inte när jag startade upp en dag i februari. Men tänk att det faktiskt finns någon som frivilligt kikar in här och vill läsa om mina "ups and downs" och allt där mittimellan. Stort tack och det är ju extra roligt när ni kommenterar och lämnar lite spår efter er också! Jag tänkte att nu skulle det passa rätt bra att ni som läser ger mig lite feedback om vad ni tycker, vad vill ni ha mer/mindre av? Sen gör jag ju ändå som jag själv vill, men tips på förbättringar mottages gärna som kommentarer till det här inlägget! Var ärliga och skriv vad ni tycker nu, ni har ju t.o.m. möjlighet att vara anonyma! :)

En sak till nu på kvällskvisten. Linn skrev nyligen om normen och könsroller och fick en massa intressanta kommentarer till det inlägget, läs det om du vill! Jag tänker nu inte så jättemycket på det här när det gäller mina barn, mest så här att barn är barn och varje barn är en egen individ som måste få uttrycka sig på sitt sätt och de sätt som känns bäst. Men verkligheten kommer ju snabbare än snabbt emot med sina värderingar och normer. På kvällens klubbtävling i friidrott upplevde jag tillsammans med sonen för första gången så här tydligt det här att indelas i kategorierna flicka-pojke... Nu tror jag inte att Wilmer reagerade på det ikväll för bästis-flickan var inte där, men kanske nästa gång när hon är med skulle ju nog han helst springa brevid henne och kasta boll tillsammans med henne, men då är de inte längre två 3-åringar med samma utgångsläge, utan han är pojke och hon är flicka och det är skillnad.

Mental förberedelse

Jag har skuffat och skuffat det framför mig i månader. Jag har tänkt på det flera gånger i veckan men ändå låtit bli. Jag borde ha ringt redan i februari, men inte. Till sist kommer det till den punkten då det inte går att skjuta på det mera. Idag är det dags för tandläkarbesöket.

Jag skulle mycket hellre tillbringa den timmen någon annanstans. Men om jag blundar och koncentrerar mig riktigt riktigt ordentligt kanske jag med tankens kraft kan få mig själv att tro att jag ligger i en solstol på en söderhavsö med starkt solsken i ansiktet och att sorlet är havets brus. Kanske det lyckas denna gång!

måndag 4 juni 2012

Segt men sött

Vi har två sega helgdagar bakom oss. Vädret har varit trist och inga studenter att fira. Försökt att kompensera tristessen med diverse gott att stoppa i munnen, men igårkväll kändes det nog bara som att vi var en enda stor hög med sockerberoende typer hela familjen efter att jag läst kakkakaffe Evas inlägg. Dags att börja denna nya vecka med nytt gott humör och kanske lite nya vanor också.

fredag 1 juni 2012

Sällskap i sandlådan

En riktigt trevlig fredag börjar vara inne på sina sista timmar. Vi började dagen med lek-/kaffeträffis med lokalsgänget som idag samlades hos oss. Sandlådan som sonen fick i födelsedagspresent var fylld till bredden med ivriga barn och färgglada traktorer, grävmaskiner och hjullastare. Jag kunde bara konstatera att sandlådan tyvärr var för liten när leken satte igång på allvar. Det blir att ta sig en funderare på hur vi skall utöka kvadratmetrarna med sand. Tror att alla mådde gott trots att inte värmen hittade hit, den första juni.

Sandlådslekandet fortsatte ikväll men då var det objudna gäster som ville vara med i leken. Krankarna (myggen) gjorde sin irriterande entré ikväll.

Förrutom att hålla till i sandlådan, så har jag fört ett maratonsamtal med systern som bor lite för långt bort idag. Jag skulle ju nog helst ha henne här runt knuten så vi kunde umgås och analysera oss själva, livet och allt annat också tillsammans oftare än nån gång per år.

Och så har jag gjort lupinförflyttningar, får se om de trivs på vår sida av vägen då också?