Jag är ganska mycket för traditioner jag. Jag gillar att samlas kring samma sak år efter år. En sådan grej är ju då förståss Eurovisionen. Så länge jag kan minnas har jag bänkat mig framför tv:n för att se detta spektakel. För att lyssna till musiken, kritiskt granska kläder och frisyrer, poängsätta framträdandena med papper och penna och mumsa på varierande utbud på snacks.
Från barndomsåren minns jag tydligt hur man sätt beredd med bandspelaren för att "recorda" låtarna och skippa mellansnacket. Det blev mycket tryckande av och på, men det var det värt för att få lyssna på låtarna igen i flera veckor efteråt. Man lärde sig de utrikiska texterna genom att lyssna och hittade på egna dancemoves till låtarna. Minns till och med hur vi (jag och två klasskamrater) uppträdde bak i klassen med ett gammalt bord som scen för resten av skolan. Jaa, det var tider det!
Det spektakulära året när Finland vann minns jag också så väl. Vi hade varit på middag med ett gäng vänner och även starka drycker hade serverats. Löften av olika slag och vadslagning om Lordis placering kastades omkring hej vilt. Och visst blev det en och annan som tog sig igenom Vasaloppet på skidor följande år också.
Nu är det dags igen, fram med chipsskålen och en Somersby!
Härligt med Vasaloppsvadslagningar! Inte för att jag skulle slå vad om nåt sånt, men...Tittar också på ESC./C
SvaraRaderaHe, he :o) Den speciella eurovisionen minns vi sannerligen mycket väl! Tror kanske aldrig tidigare å ej heller senare att ljudvolymen har varit så pass hög hemma hos oss... Roligt hade vi å tänk att Finland faktiskt vann :o)
SvaraRaderaHaha, skrattar gott åt stackarna som förlorade och fick skida.... Jag skulle då aldrig VÅGA mig på ett sånt vad! ;-)
SvaraRaderaTjaa! Som tur var så var det inte jag som deltog i vadslagningen! Men söta så roligt vi hade och här ännu när vi tänker tillbaka på den kvällen!
SvaraRadera