Så här mitt i högsommarens juli så finns det några datum som varje år väcker särskilda minnen och känslor hos mig. Det finns dagar som för evigt etsat sig fast i mitt minne och som helt och hållet förändrade livet där efter. Dagen jag aldrig någonsin önskat skulle ha skett och dagen jag gärna skulle göra en repris av igen. För varje år som går blir avståndet bakåt längre men årsdagarna har ändå en förmåga att ta mig tillbaka i tiden och minnas. Minnas dofterna, värmen, oron, tårarna, glädjen och människorna jag delade dagarna med. Den dagen min bror dog och den dagen jag och Michael sade ja till varandra.
Ja... Precis så där är det! En doft, ett ljud eller synintryck som kan göra att man i en handvändning kastas flera år bakåt i tiden. Trots att åren läggs efter varandra så är minnena lika starka i alla fall.
SvaraRadera