Jaa, det var idag det. Måste väl nog erkänna att jag antagligen känner som de flesta andra. Alltså att det är svårt att förstå hur åren bara går och åldern stiger, när man själv bara känner sig så som man typ alltid gjort. Och när man pratar med någon om något som hänt för 15-20 år sedan känns det ungefär som att, men var jag verkligen med då?! Annars trivs jag helt bra i min numera 34 år gamla kropp som tjänat mig väl åren som varit eller kanske man kan säga som så, den har bara hängt med och inte gjort något väsen av sig. Innanför skallbenet rör det på sig desto mer och den delen har svårt att hejda sig. Tankar, åsikter, funderingar och planer surrar hela tiden och gör sitt bästa för att ta sig ut endera i tal eller skrift. Och inget har blivit mer svart-vitt, nej gråzonerna är så många fler.
34-åringen vaknade imorse med tre sängkamrater istället för en brevid sig. Man håller sig på sin kant helt enkelt för att inte ramla i golvet. Efter uppvaktningen skickade jag upp de två små på vinden för att underhålla sig själva en stund vilket är helt möjligt nu när de blivit lite större båda två. Jag stannade kvar i sängen som den livsnjutare jag är och slumrade till och från. Någon gång efter elva tog moderssamvetet över och jag ansåg att det var dags för frukost. Som 34-åring har jag även äran att vara moster åt en 19-årig grabb som rycker in i armén imorgon. Idag gav han mig förtroendet att klippa hans långa hår kort, senast jag klippte honom var han väl sex eller sju. Ikväll bjöd jag mamma och pappa på tortillas och kladdkaka. Snön singlade sakta ner och placerade ett tunt vitt täcke på marken ikväll, hoppas det får stanna kvar. Jag har läst godnattsaga och sjungit vaggvisor. Tänker läsa några sidor i Keplers "Playground" innan jag sätter fast ögonen. Imorgon ska jag infinna mig på jobbet igen efter att jag vinkat av rekryten.
God fortsättning på det nya året önskar jag er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar