Vardagen har verkligen fått grepp om oss nu igen efter en skön, slapp och dagen som den kommer sommar med sena kvällar, sovmorgnar och annan rutinlöshet. Nu har jag redan jobbat tre veckor, men någon ledig dag per vecka och det känns bra det också, men visst blir tiden mer knapp.
Barnen har haft svårt att vänja sig vid tidigare morgnar och mest velat dra täcket över huvudet och gosa ner sig ännu mer i kudden där strax efter sju när vi försökt börja få liv i dem. Att vara borta från mamma och pappa om dagarna har väl tagits emot lite varierande, båda två har nog varit ledsna vid lämnade men annars har nog dagarna överlag gått bra. Kvällarna här hemma blir rätt korta, först snabbt lite mat på bordet, sen ut ett varv och sen in på kvällsmål igen innan läggdags. Wilmer vill inte riktigt hitta sömnen på kvällarna ännu heller, dels säkert beroende på att han på dagis vilar på dagen vilket han inte gjort hemma under hela sommaren.
För mig kommer hösten med mer möten igen och det börjar bli dags att uppdatera i väggalmanackan för att vi skall hålla koll på vem som skall vara hemma med barnen när. Men jag känner också att den här strukturen som vardagen erbjuder gör mig lite mer effektiv än jag varit i sommar. Jag har lite mer driv att ta tag i saker och Göra, jag har så väldigt lätt att bara tänka vad jag borde göra istället för att just Göra.
Idag regnar det och blåser ordentligt, några gula löv virvlar i vinden och det känns nog som att sommaren på riktigt börjar vara slut nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar