Det har varit en dag fylld av glädje, tacksamhet, svallande kärlek och minnen. Jag hoppas att jag för alltid skall minnas och kunna återberätta för dig och mina barnbarn om den stormande julannandagen 2011 när du bankade på där inne i magen och rätt hastigt forcerade för att komma ut och vara med oss. Du, vår lilla flicka som vilade på mitt bröst är den största och vackraste gåva någon kan få. Tack för ett år, ett liv med dig vår Tilde. Ibland har tiden gått alldeles för snabbt, men ibland känns det ju som att du alltid funnits. Din plats i familjen var given och du tog den i besittning med en alldeles naturlig bestämdhet och charm.
Och hur mycket som helst hinner ju tydligen ske på 365 dagar. Från att ha varit ett litet stillaliggande knytte på 2560 gr är du idag en rejäl tösabit som det är fart och fläng i. Jag lovar att jag säkert tagit ett 50-tal bilder av dig idag, varav en eller två inte är helt suddiga på grund av "objekt i rörelse". Helt plötsligt går du mer än du kryper. Du säger "mamma", "pappa", "ksss" (katt), "där" och mycket mer som vi ännu inte riktigt har kunnat tyda. Wilmer tycker att det skall bli så roligt när du skall börja prata samma språk som han och tur för han så kommer det mer och mer var dag. Du är väldigt intresserad av allt som är ätbart och (inte ätbart, såsom blomjord, papper m.m.). Mat i de flesta former går bra ner och du tvekar inte att smaka. Idag satt du och sög på en bit saltgurka. Du dricker själv ur flaskan och mjölk är ju bara så gott.
Varma gratulationer, om än något försenade, från oss! Fina Tilde, hur har du hunnit bli ett redan?
SvaraRaderaTack, tack härifrån! Jaa du, det undrar jag också, vart har ett år försvunnit?!
Radera