Jag har så ofantligt svårt att fatta hur jag någonsin skulle klara av att jobba 100% igen. Halv arbetsvecka måste ju vara ett av Guds goda påfund. Jag jobbar i början av veckan och får umgås med vuxna människor, äta lunch ifred, göra lite samhällsnytta och så får jag LÄNGTA efter barnen. Sen har vi fyra-fem dagar hemma tillsammans när vi hinner med vardagssysslorna, utomhuslek och promender, mysa och leka med varandra för att också hinna börja längta efter måndagen när vi återigen får lämna huset under dagen. För det huset man lämnar på morgonen är ju inte mer kaosartat än vad det var när man åkte när man kommer hem, men efter en hel dag hemma med två företagsamma busungar är det oftast svårt att hitta ledig golvyta mot kvällen efter en hel dag hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar